Han klev in i mitt liv när det minst sagt var kaos. Han har funnits där för mig, fått mig att le, fått mig att känna glädje för att i nästa stund låta mig lätta på trycket när tårar tenderat svämma över. Han är den som vill att jag väcker honom på natten om mardrömmar vill smyga sig på.

 

Hans kärlek till hundarna är total. När han tittar på Dixie och säger: "Finaste Dixie, jag älskar dig!" och Dixie blinkar till och ser lycklig ut, kommer tårarna igen - tårar av värme och kärlek. Han är den som köper en kombi så hundarna åker bättre och han införskaffar två likadana burar till tjejerna att åka i samt en Bia-bädd till Dixie, det stod ju på hennes önskelista inför födelsedagen.

 

Han vet att jag blir glad av blommor och ger mig gärna en fin bukett...eller överraskar med morotskaka som han vet att jag älskar.

 

Han är uppmärksam, omtänksam och ömsint.