Till slut samlade jag tillräckligt med mod: jag skrev ner några punkter på en lista och (här kommer den modiga delen) lämnade listan till min chef och sa att här är några punkter jag vill att vi löser. Jag var helt enkelt less på ha spänningshuvudvärk i väntan på att något ska hända som tenderar att dra ut alldeles för länge.  Ändå har jag varit nervös för att ta upp det,  mest för jag vet att vi har två olika viljor i lönefråga och de andra punkterna som fanns på min lista är sånt som inte prioriterats, så kan vi säga,  och jag vill gärna att allt ska vara i sin ordning (så kan vi också säga). 

 

Något som var i mindre ordning var min matlåda. Blev något snopen vid lunchtid.